Intervjun publicerades i Arguments produktkatalog 22 januari, 2014
De saknade ett material som talade till de unga ledarna i kyrkan, i stället för om dem. Och bestämde sig för att skriva det själva. Efter att ha jobbat med tonåringar i mer än tjugo år har Henrik Brosché och Johan Reftel sett vad som funkar. Resultatet blev hela fyra häften som går under samlingsnamnet Ledarguiden.
Många har säkert stött på Johan Reftel och Henrik Brosché tidigare. Kanske genom någon av alla böcker de varit involverade i (Kullagret, Con Dios, Med evig kärlek med flera) eller varit med på någon av alla lekkurser de hållit runt om i landet. Eller kanske rent av haft dem som konfirmationsledare.
De två har känt varandra länge. De växte upp på samma gata i Tolered i Göteborg och gick den långa vägen genom kyrkans verksamheter tillsammans.
– Efter konfirmationen ville vi båda vara kvar i kyrkan, men eftersom vår egen församling inte arbetade med unga ledare fick vi vända oss till lägergårdarna istället. Johan gjorde ett antal somrar på Nissaström och jag fortsatte på Åh eftersom jag var konfirmerad där. Efter ett tag insåg vi att vi var duktiga på att förmedla vad vi själva hade upplevt, och steget över till de anställdas sfär i kyrkan var inte långt. Nu, 25 år senare, sitter vi som pedagoger i varsin församling i Göteborg och frilansar dessutom en hel del med föreläsningar om lek och ledarskap, säger Henrik.
Vad var det som gjorde att ni bestämde er för att skriva Ledarguiden?
– Vi saknade ett material som talade till de unga ledarna, istället för om dem. Vi läste de olika material som fanns och kände att det var något som saknades i dem, det personliga och positiva tilltalet direkt till ungdomarna. Vi ville stärka dem i deras uppdrag samt fokusera på hur viktiga de är för konfirmandarbetet.
– Samtidigt finns det otroligt mycket kunskap och engagemang hos våra unga ledare i kyrkan idag. Ett engagemang som vi vill uppmuntra!
Hur tänker ni att materialet ska användas?
– När vi var tonåringar fanns det inte en tanke på att man behövde utbildning, man fick i stället försöka hitta områden man var duktig på och efterhand blev man bättre och bättre. Ledarguiden hjälper dig som ung att hitta din roll i konfaarbetet och växa med den.
– Tanken är att du hela tiden ska bli utmanad och våga ta nya steg som ung ledare. Vi vill också utmana de äldre ungdomarna att jobba med sin andlighet, och att fråga sig själva vad de vill göra när de inte kan vara unga ledare längre.
Varför är just ni bra på att skriva om sådana här frågor?
– Vi har ju gått den långa vägen själva, och handledningen var inte den bästa i början på 90-talet. Pedagogiken vi utsattes för var learning by doing och trial and error. Just därför är det viktigt för oss att förmedla att alla faktiskt inte behöver göra samma misstag utan man kan lära från varandra! Sen jobbar vi ju också intensivt med våra egna unga ledare och har gjort det i snart 20 år vardera, så vi har följt utvecklingen inom kyrkans ungdomsarbete på extremt nära håll. Framför allt skriver vi med ett inifrånperspektiv.
Vilken är den största utmaningen med ungdomsarbetet i kyrkan i dag?
– Det som hela tiden har kommit upp när vi jobbat med Ledarguiden är diket mellan ”ungdomskyrkan” och ”vuxenkyrkan”. Det har visat sig att det är otroligt svårt att gå vidare och byta läger. Här behöver man arbeta tillsammans och kanske våga ta in lite nytänkande …
Vad hoppas ni att läsaren ska ta med sig efter att ha läst Ledarguiderna?
– Vi tror att man ska ha fått en bekräftelse på att man är på rätt ställe och gör rätt saker. Sen hoppas vi också att vi ska ha ställt kloka frågor till läsaren, frågor som gör att man kan växa och gå vidare i sitt ledaruppdrag.