Intervjun publicerades i Arguments produktkatalog 3 januari, 2026
En konstnärlig stiftsadjunkt från Lund och en kyrkohistorieintresserad komminister från Göteborg ligger bakom vårens spännande spelnyhet. Kent Wisti och Gunnar Ledwon hoppas att Chronos både ska vara folkbildande och leda till samtal om hur kyrkan ska förändras i framtiden.
Kent, du ligger bakom själva spelupplägget. Hur fick du idén?
– Vi på stiftet funderade på hur man bland förtroendevalda i kyrkoråd skulle kunna få igång samtal om det historiska sammanhanget i Svenska kyrkan: varifrån vi kommer, var vi står nu och vart vi är på väg. Alla har olika bilder och föreställningar om det. Då tänkte jag att antingen kan man göra en föreläsningsserie och tränga sig in på kyrkorådsmöten, eller också kan man göra något mer roligt och lustfyllt. Eftersom olika varianter av tidslinjespel med historisk allmänbildning är väldigt populära just nu föddes den här idén av sig själv.
Tror du att även andra än kyrkorådet kan ha utbyte av spelet?
– Ja, vi insåg ganska snart att man kan använda spelet i många olika sammanhang. Det blir så tydligt hur sammanvävd kyrkans historia är med all annan historia.
Varför är det bra att ha koll på sin kyrkohistoria?
– Det är nog inte bättre att ha koll på just kyrkohistoria än historia överhuvudtaget, men historielöshet är en stor fara för oss i dag generellt. Står man i ett kyrkligt sammanhang med kyrklig tjänst, kyrkligt uppdrag eller om man lever sitt liv i och nära kyrkan är det viktigt att förstå att det inte finns något statiskt, att allting är i rörelse. Det kan finnas saker som vi kanske tror att Gud sa till Mose på Sinai berg, men det visar sig att det egentligen kommer från Strängnäs 1983. Den insikten är jättebra, för det kan väcka en viss frimodighet – om saker har förändrats i kyrkan tidigare ligger det också på oss att förändra saker.
Gunnar, du har konstruerat frågorna till spelet. Vad är det som fascinerar med kyrkohistoria?
– För egen del har jag mest varit intresserad av 1900-talshistoria. Jag är halvtysk, så jag har ägnat en hel del tid åt tyska kyrkan före och under andra världskriget. Vad var det egentligen som hände? Att kyrkan kan stå i det godas tjänst, men också i det destruktivas och maktfullkomligas tjänst. Kyrkan är aldrig neutral utan påverkan – det är människans val och agerande som så tydligt styr utvecklingen. Det innebär ju också att vi som är i kyrkan just nu kan vara med och påverka framåt.
Hur har du tänkt i urvalet av händelser och årtal?
– Det är en koncentration på närtid, med absolut flest frågor från andra halvan av 1900-talet och 2000-talet. Det är för att deltagarnas egna personliga berättelser ska flätas ihop med frågorna. Men det har också varit viktigt att få med ett antal frågor från varje århundrade i kyrkans historia för att se utvecklingen och kontinuiteten.
Vad har varit svårast?
– Det är lätt att hitta årtal som relaterar till den officiella kyrkans makt, men hur kommer man åt själva livet? Det är inte lika enkelt att fånga det i årtal. Men jag tror att det är där samtalet kommer in bland dem som spelar. Samtalsledaren har ett stort ansvar – och möjlighet – att forma samtalet utifrån den lokala kontexten och vad som är viktigt på den platsen. Jag har försökt att konstruera frågor som ska underlätta det samtalet. Där deltagarna får fundera över vad vi som ska bära kyrkan framåt i historien behöver tänka på.
Vilken är er favoritfråga i spelet?
– Frågan som handlar om Stockholms stift. Jag tror att många kommer att höja på ögonbrynen när de inser hur ungt det är. Storkyrkan är ju så gammal så man tänker nog att stiftet är äldre än vad det är, säger Gunnar.
– Frågan om när ljusbäraren introducerades. Det är samma sak där, många tänker nog att den är äldre, från 1100-talet eller något sådant, inte att den skapades 1968, säger Kent.
