Intervjun publicerades i Arguments produktkatalog 16 januari, 2023
I Charlotte Frycklunds nya bok står förlorarna i centrum. När hon började leta efter dem som inte vann i Bibeln, hittade hon nya klangbottnar i sig själv.
– De flesta av oss har mer gemensamt med förlorarna än med dem som har krönts till kungar, säger hon.
Efter att ha skrivit två böcker om Bibelns kvinnor var Charlotte Frycklund ivrig att ta tag i ett nytt skrivprojekt. Med ett öppet sinnelag började hon läsa Bibeln på nytt, med start i Första Moseboken. Hon var inte alls beredd på vad som skulle hända; att Esau liksom började viska till henne.
– Jag insåg hur mycket melankoli, utanförskap och sorg som bor i honom. Jag började fundera på vad Esau upplevde och hittade en vän i honom, berättar Charlotte Frycklund som är nätpräst vid kyrkokansliet i Uppsala.
Hennes bild av Esau började successivt förändras när hon grävde djupare i hans livsöde. Hon reflekterade över varför han i Bibeln pekas ut som en förlorare.
I smyg började hon skriva brev till honom, på känt »Bibelns kvinnor-manér«. Hon fortsatte att leta efter personer i Bibeln vars gemensamma nämnare är att de är förlorare.
– Det finns ju några klassiska »bad guys« och »bad women«, men jag ville inte skriva enbart om dem som dör.
Resultatet blev 44 berättelser om bland annat Kain, Jona, Goljat och Herodes. Vissa avsnitt omfattar flera personer, till exempel »De fem dumma brudtärnorna« och »Bels präster«.
För Charlotte Frycklund har det varit viktigt att visa att man inte måste vara berättelsens hjälte för att ens livsöde ska förtjäna att lyftas fram.
– Om vi enbart letar efter hjältarna missar vi de viktiga bikaraktärerna som kan visa oss något viktigt om oss själva och andra människor, men också om Gud. Han finns mitt bland förlorarna, säger hon.
Charlotte tror att de flesta har lättare att identifiera sig med förlorarna än med vinnarna och att förlorarna kan hjälpa oss att närma oss Bibeln. Genom att spegla sig mot någon som har misslyckats kan man hitta en väg in i Bibeln.
Själv kan hon på ett eller annat sätt identifiera sig med alla dem hon skriver om i boken. Hon blev överraskad över den sympati hon började känna för Goljat efter att ha djupdykt i historien om honom och David.
– Goljat är så annorlunda och ingen förstår honom. Jag tror att alla som någon gång har känt att de inte passar in till viss del kan identifiera sig med honom.
När manuset egentligen redan var klart insåg hon att något fattades. Ytterligare en förlorare pockade på hennes uppmärksamhet: rövaren på korset.
– Han var en sådan ultra-förlorare att det helt enkelt inte gick att hoppa över honom. Det är intressant att det han säger till Jesus faktiskt inte är så förfärligt farligt. Ändå dömer vi honom som en kontrast till den »gode« rövaren.
För Charlotte Frycklund har det varit viktigt att peka på hoppet. Hennes budskap är att vi kan lära oss något av mörkret och att Guds ljus lyser upp de dunklaste hörn.
– Det är aldrig kört. Det finns inget så uselt att inte Gud kan hantera det. Vi är alla förlorare – men älskade och upprättade.
