Intervjun publicerades i Arguments produktkatalog 24 augusti, 2026
Det var när hon mötte kursdeltagarnas många frågor om vilka regler som gällde för altarblommorna som nyfikenheten väcktes hos trädgårdsmästare Rebecca Malmsköld. Nu hoppas hon kunna ge tips och inspiration som ska bidra till ny kreativitet i landets kyrkor.
Hur kommer det sig att du skrivit en bok om altarblommor?
– Jag är trädgårdsmästare och trädgårdsnörd, och jobbar bland annat på Helsjöns folkhögskola med en kurs som sammanför teologi, miljöpsykologi och odling. Redan från början hade deltagarna många frågor och åsikter om altarblommor. Till exempel ville någon ha en viss typ av blommor på altaret men fick inte, medan det gick alldeles utmärkt för någon annan. Jag som inte har någon kyrkbakgrund blev väldigt förvånad – och nyfiken.
– Jag tänker att på altaret vill vi sätta det finaste vi kan uppbringa. Dessutom är det ofta den enda platsen där vi kan sätta något levande från naturen. Det finns ju hur mycket som helst att använda som växer i närheten. I stället använder många importblommor som kommer från en jättesmutsig bransch utan villkor för mänskligt värde, som transporteras över halva jorden med allt vad det innebär av klimatpåverkan, för att sedan hamna på altaret som prydnad. Det känns nästan som helgerån i min värld.
– Med den här boken vill jag försöka förklara detta och kanske ändra synen på vad man ser framför sig när man tänker på altarblommor.
Är tanken att man enbart ska använda det man har i närheten och det man kan odla själv?
– Jag tycker att de som vill och har möjlighet absolut kan försöka att bli självförsörjande på växter för altaret. Men man kan också göra en kombination där man försöker vara noga med att köpa schysst odlade blommor och dessutom odla lite själv. I städer kanske man inte kan göra någon odling alls, utan då får man bara förlita sig på att försöka hitta bra odlade växter. Men det är ju inte en omöjlighet. Kyrkan är ofta en väldigt stor kund, med mer makt än vad många tänker på. Det ger möjlighet att ställa lite krav hos sin blomsterhandel, som då kanske vågar köpa in mer från de svenska ekologiska blomsterbönderna.
Var det någon av deltagarnas frågor som förvånade dig extra mycket?
– Från början var det alla frågor, jag förstod ingenting. Men när jag började rota lite i det hela insåg jag att traditionen med altarblommor inte är så gammal, utan uppstod i början av 1900-talet, och att det egentligen inte finns några skrivna regler. Därför medverkar stiftsprost Fredrik Ivarsson med en text i boken där han skriver om det teologiska perspektivet och svarar på olika frågor om varför man kan tycka si eller så, som förhoppningsvis kan få fungera som ett diskussionsunderlag. I slutändan är det upp till församlingarna själva att bestämma. Om ni till exempel inte vill ha jord på altaret i er församling behöver ni inte ha det, men en annan församling kanske väljer att sätta lökar med jord på altaret och sen plantera ut dem på kyrkogården.
Hur har arbetet med boken gått till rent praktiskt?
– Vi har fotograferat under ett helt år och jag bestämde mig redan från början att inte köpa in någonting alls utan bara använda mig av det som finns i säsong. Därför har jag fått fundera över hur jag kan tolka en årstid och hur jag kan ta med den biten av livet in i kyrkan. Till exempel i november, när det inte finns några blommor, får man hitta annat som talar om årstiden och livet utanför. Jag tycker det säger något om platsen om man använder det som växer i närheten. Ett gäng importerade rosor säger egentligen ingenting.
Om du får drömma fritt – hur ser altarblommorna ut om fem år?
– Då hoppas jag att det finns en liten odling eller plantering på kyrkogården i kombination med att de svenska blomsterbönderna har fått en chans att komma in mer på marknaden. I dag är de nästan utestängda från butikerna, det är bara om man åker hem till någons gård och köper direkt som det går att köpa svenska blommor. Men jag tror att Svenska kyrkan kan vara en jättestor influerare så att det till sist blir vanligt att gå till en blomsteraffär och köpa »riktiga« blommor.
