Tystnaden och skriket rymmer hela tillvaron. Båda är oartikulerade. Båda spränger språkets gränser. Men just där, i utkanten av orden och de meningsbärande formuleringarna, är både tystnaden och skriket talande uttryck för livsviktiga erfarenheter och rymmer allt som finns mellan gott och ont, smärta och glädje, kris och salighet.
Den norske teologen Notto R. Thelles bok Tystnaden och skriket består av betraktelser som befinner sig mellan tillvarons ytterkanter. Han har försökt lyssna till några av de ord som döljer sig i tystnaden och skriket, väl medveten om att allt inte kan formuleras i ord.
Jag tillåter mig att tro att det jag skriver inte bara handlar om vår gemensamma mänsklighet utan på ett eller annat sätt har med Gud att göra, och att både tystnaden och skriket – och för övrigt alla andra uttryck för förtvivlan och jubel – når Guds lyssnande öron.
Peter Streling, Bibliotekstjänst –
»Författaren skriver meditativt men ändå tillgängligt. Tonen är ofta personlig, ärlig och prövande. Varje människa som funderar över sitt liv bör kunna hitta något här.«
Maria Küchen, Pilgrim –
»Navet i Tystnaden och skriket är dess djupa och rika betraktelser om bönen, där Thelle sin vana trogen är åskådligt subjektiv utan att föreskriva eller förbjuda. Att läsa honom är inte att höra ett lärt föredrag. Det är […] ansikte mot ansikte befinna sig i ett samtal.«