Intervjun publicerades i Arguments produktkatalog 16 januari, 2023
I Gråstensteologi tar Petra Carlsson Redell med läsaren på en samtids-spaning med utgångspunkt i glokal teologi. I boken skärskådar hon vår kulturs livsstil och utmanar nya drömmar att ta plats.
– Jag skriver för oss som vill förvandla världen genom att lära oss lan-da, stanna och äga tyngd.
Petra Carlsson Redell är präst, författare och professor i systematisk teologi vid Teologiska högskolan i Stockholm. Hennes intresse för ekologi och social hållbarhet tog ny fart i samband med värmeböljan och skogsbränderna sommaren 2018. Kort därefter kom FN:s alarmerande klimatrapport. Den klimatångest och sorg hon kände behövde kanaliseras. Skrivandet blev en ventil som omvandlade ångesten till något konstruktivt.
I Gråstensteologi varvas filosofiska och teologiska resonemang med personliga betraktelser som spänner över områden som metoo, rasbiologi och klimataktivism. Hon visar varför svensk teologi behöver glokal teologi, som sätter ekologin i centrum utifrån både ett globalt och lokalt perspektiv.
Enligt Petra Carlsson Redell är gråstensteologi ett förhållningssätt till tro och andlighet som tar sin utgångspunkt i marken snarare än i himlen. Hon tar avstamp i den grekiska myten om Ikaros som strävade efter att kunna flyga och fick vingar byggda åt sig. Till slut flyger han för nära solen och störtar ner i havet efter att hans vingar blivit svedda. På liknande sätt flyger även vi för nära solen, menar Petra.
– Vi flyger för högt och för fort och bränner ut både oss själva och planeten. I min bok utforskar jag klimathotets existentiella frågor och hur vi kan landa mjukt, säger Petra Carlsson Redell som använder uttrycket landa i såväl bildlig som bokstavlig mening.
– Vi behöver landa och inse att man inte behöver flyga till Thailand eller Bahamas för att kunna vila. I stället för att drömma sig flygtimmar bort vill jag uppmuntra människor att vända blicken neråt, mot gruset under fötterna – att äga tyngd och vara verkligt närvarade. Det handlar om att värdesätta såväl naturen som de vardagliga relationer man har med andra människor.
Petra använder bilden av en fågelflock som rör sig samlat för att beskriva vilka möjligheter som finns i det glokala teologiska alternativet. Bilden av fågelflocken har hon lånat av den amerikanska processteologen Catherine Keller. Enligt Keller visar forskning att alla starar gemensamt styr flockens rörelser, genom att varje stare har kontakt med sju andra starar. Om en stare känner sig hotad kan den skicka signaler till de närmaste sju, vilka förmedlar budskapet vidare.
Petra Carlsson Redell överför i sin bok denna teori på mänsklig gemenskap: »Fågelflocken blir en bild av ömsesidighet, samspel och av förändringens möjlighet. Om världen är en fågelflock – människor, ting, ekosystem – kan vi förändra den, för vi står alla i kontakt med sju, som står i kontakt med sju, som står i kontakt med sju. För mig är detta också en kristen vision som hänger nära samman med Jesu verksamhet«, skriver hon.
Petra knyter i Gråstensteologi an till Werner Aspenströms dikt Ikaros och gossen Gråsten och konstaterar att det i vår kultur inte har ansetts särskilt häftigt att drömma om gråstenar och granbuskar. Snarare har storslagna drömmar för många likställts med att erövra världen.
– Det är dags att drömma nya drömmar och förstå att varje liten gråsten bär en evighet, säger hon.
