[På sidan 114 i Möte med Johannes hänvisas till en faktaruta på s 70. Den har tyvärr fallit bort, men du kan läsa innehållet här.]
Johannes använder väldigt ofta högtiderna som tidsangivelser i sitt evangelium. Det här är enda tillfället han anger att det är högtid utan att berätta vilken högtid det rör sig om. Kan vi ändå lista ut vilken högtid det är? Vi kan naturligtvis inte veta vilken högtid det rör sig om, men det behöver ju inte hindra oss från att spekulera.
Tre gånger om året skulle alla rättrogna judar vallfärda till Jerusalem: vid påsken, pingsten och lövhyddofesten. Alla tre högtider var i grunden olika skördehögtider, men kopplades också till olika händelser som rörde uttåget ur Egypten. Påsken kopplades till själva uttåget, pingsten kopplades till lagen som Mose fick av Gud och lövhyddohögtiden kopplades till ökenvandringen.*
Både påsken och lövhyddohögtiden nämns vid andra tillfällen i Johannesevangeliet. Det lämnar oss med pingsten som kopplades till Torahn. I Betesda finns fem pelargångar som kan anspela på de fem Moseböckerna. När Jesus botar mannen vid Betesda utbryter en dispyt som rör både Mose, sabbatsbudet och lagen i sin helhet. Det stärker teorin att detta kan ha utspelats under pingsten. Det som talar mot teorin är att pingst kommer efter påsk och att den högtid som kommer härnäst i evangeliet är just påsken. Å andra sidan verkar ju behovet av att saker beskrivs i kronologisk ordning vara betydligt viktigare för oss västerlänningar än det verkar vara för Johannes.
* Howard-Brook, s 173.